Kände det redan i förmiddags. Trött i huvudet. Tömd på energi. Hade svårt att koncentrera mig hela dagen och räknade timmarna tills jag fick åka hem och vila. På lunchen smet jag iväg från de andra och la mig på golvet i en korridor. Allt för att behålla och återfå så mycket energi som möjligt. ,

Nu har jag haft ett återfall. Inte i den bemärkelsen att jag har tagit min drog. Men jag har återfallit i mitt mentala tillstånd och återfallit med den mat jag ”får” äta. Återfallit i mitt missbrukar beteende.

Känslan av att inte vara nöjd trots att jag precis ätit middag. Hur hela mitt inre är i uppror. Utan anledning. Inser att det helt enkelt handlar om energibrist men klarar ändå inte av att vara stark nog att motstå. Orkar inte. Vill inte. Ger efter.

Går fram och tillbaka mellan vardagsrummet och köket för att göra nya frökexmackor med kokosfett och getost. Ursäkta språket, men FAAN.

En ständig dialog i mitt huvud. ”Vad gör du Elsa?! Varför gör du såhär? Du vet att det är fel.” ”Äh det är okej. Det är ju bara ikväll. Jag har ju varit så duktig fram tills nu. Tänk på all dålig mat och alkohol alla andra får i sig ikväll som jag undviker. Det här må vara för mycket men det är för mycket av bra varor.”

Förnekelse. Lögner. Skam. Ångest.
Jag skäms. Är bättre än så här. Men förmådde inte ikväll.

Är fortfarande för tätt inpå för att jag ska kunna se detta med distans. Vad som var varningssignalerna och vad som blir min lärdom. Kan hända att jag har blivit för bekväm eftersom allt har rullat på utan större problem på sistone. Alltid farligt att underskatta.

Annonser