Inne på dag tre känns det som. Inte för att jag hade något återfall i socker i söndags men både fysiskt och psykiskt var det inte långt ifrån. Känner mig stolt, glad och tacksam. Mår verkligen mycket bättre nu.

Det är skönt att veta att jag kanske har hittat ett antal verktyg för att förebygga återfall. Gäller att inte underskatta friskfaktorer varje dag.

I mitt fall har det som sagt handlat om att vila, andas, vara närvarande i mina tankar och förbereda mina måltider noggrant. När jag menar förbereda innefattar det både praktiskt som att planera in tider, inhandling och val av ingredienser. Men också mentalt, som att vara närvarande i samband med måltiderna och vara medveten om att det enbart är bränsle, inget annat. Det mentala fokuset är minst lika viktigt som allt annat. Är ändå där det börjar.

Har försökt att inte bara sänka utan nästan helt släppa ambitionsnivån i alla bemärkelser kring jobb, det sociala och träning. Har undvikit alla böcker jag annars älskar som handlar om prestation på ett eller annat sätt och försökt att läsa skönlitterärt istället. Allt för att lugna min hjärna.

Det funkar 🙂

Framöver är det tack och adjö till allt kolhydratrikt och som heter mandelmjöl, yoghurt och bär m.m. Allt som ens har koppling till gamla vanor måste ryka. Det spelar ingen roll om det bakas eller lagas med abstinent mat. Själva maträtten eller vanan i sig, och vad den tidigare stod för blir en trigger. Kardemummamuffins med mandelmjöl är ett utmärkt exempel… Muffins ska inte finnas i mitt vokabulär längre helt enkelt. Tillsammans med pizza, scones, pannkakor etc. LCHF eller inte, det kvittar för mig som sockerberoende.

Annonser