Det är de små stunderna som gör det. Hela skillnaden. Lätt att glömma bort.

Tänker tillbaka på min dag och vilka detaljer som har gjort den till vad den varit. Tror nämligen att vi underskattar hur mycket dessa påverkar oss. I vilken grad de faktiskt formar oss. På gott och ont såklart men låt oss för en gångs skull fokusera på det positiva.

De små ögonblicken som kan göra skillnaden. Tacksamheten i morse när jag gick ut genom dörren och det inte regnade. Det lilla glädjeskuttet när jag precis hann med bussen till jobbet. Ljudet av kaffemaskinen och skratt ifrån köket på jobbet. Smilegubbe-symbolen en kollega skickade i slutet av sitt e-mail. Frihetskänslan att gå iväg en stund på lunchen. Småpratet i korridoren. Smyglyssnandet på främlingars skvaller på gymmet (oops). Skämtet under det hastiga samtalet från min nära vän. Att ha precis en biljett kvar på bussremsan inför hemresan. Grannens leende i trappuppgången. Ljudet av harmonisk tystnad och ro när jag kom hem. Känslan av stora mjuka pyjamaskläder. Ljudet av tändsticka och synen av tända ljus.

Det här är bara ett utdrag från idag. En dag som verkligen inte kommer att gå till historien som någon speciell dag i mitt liv. Trots dess mediokra karaktär går det ändå att utskönja små detaljer som är värda att belysa och vara tacksam över. Och framförallt vara medveten om att de är komponenter som faktiskt formar livet. Litet blir stort på lång sikt.

Jag ska försöka bli mer medveten om dessa små stunder som ger mig energi. Främst mötet med andra människor. Tror att jag ibland glömmer bort hur många fina människor jag faktiskt kommer i kontakt med på daglig basis.

Fundera över vilka som är just dina droppar som bildar havet. Vad har varit dina fina små magiska stunder idag? Vem gav dig en blick, ett leende?

Annonser