Misslyckande. Nej, tänk om, tänk rätt. Ska leva som jag lär denna gång. Vägrar ta ordet misslyckande i min mun och istället ersätta det med ett mer konstruktivt och korrekt sådant. Resultat. Jag har alltså inte misslyckats ännu en gång, utan har bara uppnått ytterligare ett oönskat resultat.

Fortfarande fast i en överätningstrend. Det har varit vita knogar sedan nyårsdagen. Varje kväll vill jag gärna gå och småäta av mina matlådor trots att jag redan ätit en stor portion middag. Igår gav jag efter. Orkade inte hålla emot, orkade inte välja det långsiktiga före det kortsiktiga. I brist på annat hemma blev det stora mängder lax med smör och kyckling med bearnaisesås. Inte det mest upphetsande för en sockerjunkie men som sagt, i brist på annat hemma. Allt som dämpar och förändrar ens emotionella tillstånd. Det hade lika gärna kunnat vara en påse lösgodis.

Konsekvenserna? Magont och ångest. Hade en karaff med vatten bredvid sängen för att slippa gå upp varje gång jag vaknade av extrem törst. Illamående och ångest när jag vaknade. Fortfarande mätt. Stopp i systemet. Tack och lov lyckades jag relativt snabbt styra mina tankar från det negativa till det positiva. Bestämde mig för att ge mig själv en klapp på axeln istället för ett slag på käften. Har sagt det så många gånger och jag säger det igen – jag har ett val. Det är helt upp till mig att bestämma vad detta betyder och jag tänker välja att se detta som ytterligare en erfarenhet. Detta kanske behövde ske för att jag ska komma vidare. Jag måste lära mig krypa innan jag kan gå och jag har uppenbarligen mer att lära.

Vad är det som triggar detta beteende? Sug? Vet inte om det kan klassas som sug. Ibland undrar jag om det är brist på stimulans. En tomhet som jag inte vet var jag ska göra av. Äter alltså på känslor snarare än sug just nu.

Tror mycket på uttycket ”emotion comes from motion”. Det du känner påverkar hur du rör dig och hur du rör dig påverkar vad du känner. De kvällar då jag orkat ta mig ut på promenad mår jag alltid som bäst. Men det krävs stor viljestyrka att ta mig ut. Ofta vill jag gärna få kura ner mig i soffan under en filt och få bedövas av tv-rutans flykt. Såkallad återhämtning från dagens arbete. Inser att det nog inte är riktig återhämtning men vet inget bättre alternativ. Ibland tar jag ett bad, läser en bok, stretchar , skriver m.m (tränar gör jag på morgonen). Alla dessa är mer eller mindre sunda alternativ men i ärlighetens namn gör jag dem mest just för att de är sunda, inte för att det är något jag längtar efter. Och när man gör något med syfte att fördriva tiden kommer det inte att bli en hållbar vana. Vill ju helst implementera något som sker per automatik, som jag associerar med njutning och sker utan min aktiva viljestyrka ”att vara sund” och undvika fällor.

Någon som har ett tips?

Annonser