De senaste dagarna har fått mig tillbaka på fötterna igen. Semester och miljöombyte kom inte en sekund för tidigt. Besattheten har avtagit rejält och jag fungerar som människa. Har fortfarande ett vandrande öga efter sötsaker och andra triggers vart jag mig än vänder men det kommer jag nog alltid att ha. Det kan jag dock leva med. Bara jag slipper ha en galen och besatt hjärna som ständigt skriker efter drogen. För det är olidligt.

Vad som framförallt har hjälpt är att jag tack och lov redan har funnit en ny sponsor. Hon bor långt norrut så vår kontakt kommer enbart att ske över telefon vilket jag inte är van vid men det känns ändå okej. Jag gillar henne och känner stark tilltro till hennes vägledning.

Vi har inte börjat jobba i stegen ännu utan tar det lite försiktigt nu i början. Har främst gått igenom min matplan och kommit fram till att jag troligtvis äter för lite. Vilket kan vara en förklaring till mitt starka sug och till att jag förr eller senare alltid återfaller i överätning.

De senaste två dagarna har jag därför ökat på mängden fett och protein och det känns redan mycket bättre. Det enda kruxet är tyvärr min viktfixering som gärna vill att jag ska underäta. Som jag äter nu kommer jag aldrig att gå ner då jag i princip äter mer än min pojkvän. Vi pratar alltså om rejäla portioner här. Men hur mycket jag än vill gå ner i vikt så inser jag att jag aldrig kommer att kunna kombinera tillfrisknande och viktminskning. För varje gång jag har försökt mig på båda samtidigt så vinner alltid röda hund till slut och jag hetsäter. Ett steg fram, två steg tillbaka. Eller tvärtom.

Hursomhelst ligger min utmaning därför i att lära mig älska min kropp som den är nu, idag. Tränad eller otränad, det ska inte spela någon roll. Det ska inte förändra mitt värde som person. Problemen är att mitt ego inte förstår detta i dagsläget.

Utöver att jag har justerat mängden mat har jag även gjort vissa modifikationer gällande tillåten och otillåten mat. Framförallt har jag lagt till ett antal produkter som tillåtna livsmedel när det passar i sammanhanget. Jag har nämligen kontinuerligt tagit bort produkt efter produkt detta året i samband med att jag har överätit av det. Så fort jag har kunnat överäta på något så har det rykt och hamnat högst upp på förbjudet-listan.

Ibland har detta varit vettigt men i vissa lägen har det nästan blivit lite absurt. Skulle jag vara helt nitisk så skulle ju även ägg, kyckling, lax och broccoli vara otillåtet till idag. Mat som jag egentligen inte triggar på det minsta men som jag absolut har överätit på i brist på annat. Lärdomen är alltså att vissa livsmedel är alltid triggers, vissa är inte triggers, och vissa är i en gråzon som kan utvecklas till triggers om jag befinner mig i obalans. Exempel på livsmedel i gråzonen är färska bär, turkisk yoghurt, bregott, ost, frökex, grädde, nötter och tuggummi. Är jag i balans så funkar de utan problem men är röda hund på jakt så blir de stora fallgropar.

Känner idag en stor lättnad och tacksamhet över att få vara lite mer tillåtande i min matplan. Det känns som en frigörelse från ett annat typ av fängelse än vad drogandet tidigare var. Fängelset i form av att känna sig fullständigt begränsad och allt omkring en är förbjudet. Häromdagen började jag nämligen storgråta i en mataffär då vi var på resande fot och behövde ett snabbt mellanmål. Blodsockret var på botten. Mitt sällskap kunde välja mellan allt ifrån frukt, färska jordgubbar, kesomellanmål, drickyoughurt, macka, nötter till hederligt mumsigt snacks. Det enda jag själv kunde finna som tillåtet (enligt min tidigare strikta matplan) var en tonfiskburk och det blev droppen som fick bägaren att rinna över. Det kändes orättvist och jag tyckte fruktansvärt synd om mig själv. På en sekund kom all sorg, ilska och uppgivenhet tillbaka. Låter lite löjligt nu i efterhand men ibland är det lätt att tappa perspektivet i sådana lägen och det lilla blir väldigt stort…

Idag har jag ätit både turkisk yoghurt och lite nötter till mellanmål och det känns hur bra som helst. Så otroligt tacksam!

Tack till er som hör av er och peppar mig här på bloggen. Tack för min nya sponsor. Tack för att besattheten har lagt sig idag och för att jag kan tänka klart. Har fått ny styrka till att fortsätta kriga på! Kram

Annonser